arg, sur, bajsbajsbajs... jag börjar smått förstå varför min motivation till allt sakta har försvunnit. Jag har flyttat från Hedemora, för att börja i en ny skola där jag skulle läsa en kurs som inte fanns i Hedemora. Turism, de var alltså turism jag var ute efter att läsa. Såg så många möjligheter om jag gick den linjen.

Det här läsåret har en turismkurs som jag jättegärna velat läsa (friufsturism) dragits in för att det tydligen var för få sökande och då får jag istället sitta och läsa två kurser i Handel. Handel är det tråkigaste jävla äcklet jag vet. Till råga på allt så har jag inte någon annan turismkust det här läsåret utan har därför turism efter jul vilket resulterar i att jag bara läser Handel det här läsåret... har 5 jättelånga lektioner i handel per vecka och där är också UF inräknat. UF är någonting som jag dessutom också har blivit påtvingad (sry gruppen) det är obligatoriskt för handelselever... men jag går turism så jag fattar inte varför i helvette jag ska sitta å driva UF när jag inte alls är ett dugg intriserad av det och mycket hellre vill ha projektarbete.

Nu, eftersom att jag måste till skolan för att få min utbildning... men bara har ämnen och kurser som jag blivit påtvingad och inte har nått ämne alls som jag tycket är roligt den här terminen så kan man ju snabbt förstå varför min motivation försvunnit. Det är inte kul att gå i skolan. Jag är mycket hellre hemma villket är någonting som oroar mig eftersom att CSN har tightat till deras bestämmelser om frånvaro.

Jag gick till syon förut och frågade tillockmed om jag kunde byta linje.. men det var helt otänkbart eftersom att jag läser en yrkesförberedande linje.

Jag vet inte alls vad jag ska ta mig till. Att gå till skolan har för mig kommit att bli en utmaning.. villket är någonting jag förut aldrig upplevt.

Eftesom jag inte heller är intresserad av kurserna så lägger jag knappt ner någon energi på dem.. och det gör mig otroligt stressad då det känns som jag bara mer och mer halkar efter (då menar jag inte läxor). Jag orkar bara inte med det här mer för snart går det åt skogen. 

Jag ska imorogn försöka mig på att ta kontakt med kuratorn på skolan och prata ut lite... får se vart det leder.. för som jag ser det är de inte mitt fel att min frånvaro har höjts det senaste läsåret. Det är skolledningens fel.

 

Jag hamnade i sömnparalys i morse! Skitlängesen jag hamnadei det! För de som inte vet vad det är så kommer nu en liten direktkopia från Wikipedia "Sömnparalys eller sömnförlamning är ett förlamande tillstånd som kan uppkomma när man håller på att somna eller vakna. Under REM-sömnen stänger hjärnan av de flesta av kroppens viljestyrda muskler för att man inte ska röra sig när man drömmer. När man sedan drömmer att man till exempel springer känns det helt verkligt trots att man i verkligheten inte vevar med benen i sängen. Det enda undantaget är ögonen, som i verkligheten rör sig som i drömmen. Vid sömnparalys stängs muskelkontrollen av för tidigt eller slås på för sent så att man inte kan röra sig trots att man är vaken. Om man inte vet vad som har hänt får man lätt panik när tillståndet uppkommer, men det är inte farligt och går över av sig självt efter ett tag."

Det läskigaste är, iallafall enligt mig, att man får panik även fast man vet vad som händer. För mig blir det så att man är "förlamad" och ibland kan man röra på ögolocken och titta och ibland kan man inte det. Imorse kunde jag inte röra mina ögonlock så dom var helt slutna, jag ville bara kunna komunicera med Martin på nått sett men det gick ju självklart inte då man varken kan röra munnen eller få fram ljud... går väl max att göra ifrån sig nått konstigt stön...

Man får försöka få bort panken och somna om, då vaknar man efter någon minut och man är normal.

Usch säger jag bara! Det är så hemskt läskigt!!!!

ser ut som detta kommer bli en lite jobbigare dag än alla andra! Skönt i alla fall att jag slutar halv två! Då ska jag åka hem till sötnosen och hämta lite prylar o sen ska jag hem o sova hemma hos Louise! Det ska bli kul men kommer kännas konstigt att sova utan Martin o.O

kom precis hem ifrån en kort härlig liten springtur! Känner mig så fräch och avslappnad och duktig! Det här med att börja i sin egen takt är någonting som jag tar på stort allvar då jag har tappat hela min kondition den här sommaren tror jag... samt att jag tror jag har utvecklat någon slags ansträngningsastma... Det är synd och jobbigt att jag slutade springa när mina träningskläder blev kvarglömda på bussen, jag borde ha hittat några allternativ-kläder istället för att sluta helt! Jag hade ett sånt otroligt flow och de var så otroligt skönt!

Jag ser fram emot att komma dit igen!

Har gjort en fotoblogg lite vid sidan om, varför osv står DÄR ( HÄR ) Ni får gärna titta in där ibland!

Nu ska jag försöka komma igång med plugget en massa inna Martin-Partin kommer hem :)

 

Ska försöka ta tag i mitt liv nu, komma igång med träningen, äta bättre mat, göra saker... klagar bara mer å mer på att mitt liv är så tråkigt och att jag aldrig gör nått kul.. men är de så konstigt då när jag bara sitter hemma helatiden?

Nä nu är de på tiden med lite förändringar i tillvaron, är just nu så jävla pepp... - imorgon kommer jag inte vara de -

Fest i helgen?